Midnattspaddling!

Förra året startade en ny tradition i kajakklubben Njord. Att paddla på natten den ljusaste delen av året. Kanske för att uppleva solens nedgång och uppgång, kanske för att känna på hur det är att paddla på natten fast det är ljust. Hur som hellst, förra året kunde jag själv inte vara med, men de som var med då berättade om en fin upplevelse. Planen var att paddla runt Frösön. I år var vi 12 personer som ville prova. Jag hade kollat väderprognoserna på Yr, det såg inte så lovande ut, mellan 7 och 12 m/s från Nordväst. Vi skulle starta vid niotiden på kvällen, då verkade det inte blåsa särskilt mycket, vilket kändes skönt, kul om prognosen inte skulle stämma.

Martha hade en Klepper att paddla i. Lite kul, jag har nog aldrig sett en sån kajak. Men den visade sig fungera bra. Erland hade glömt att ta med sig rodret till sin kajak. Han beslöt sig för att hämta den, som tur är bor han inte långt bort. Otur bara att hans bil fastnat i leran, han fick hjälp att hämta rodret medans vi som var kvar baxade upp hans bil från leran.

Vi paddlade i måttlig motvind bort mot Härke och sen mot Tjalmarsundet, alla var på gott humör och vi höll ihop gruppen riktigt bra för att vara så många!

Nisse skulle paddla hemifrån sig och möta upp vid Tjalmarsundet!

Vi tog en liten fikapaus före Tjalmarsundet. Vilket var tur, för under pausen började det blåsa upp, vi kunde från stranden se hur vågorna tryckte på ordentligt vid sundet. Vi beslutade oss för att dela upp gruppen. De som kände sig osäkra skulle paddla in i Kungsgårdsviken och bära över kajakerna på njords väg till Västbyviken och sedan paddla vidare därifrån, de övriga skulle paddla mot vinden i Tjalmarsundet, runda bynäset och möta de andra någonstans vid Rödöbron för att ta en paus.

Jag valde att paddla med de som skulle runda bynäset. Vi blev till slut 4 st som ville göra ett försök med det. Ingvar, Henrik, Lisa och Jag. Vi paddlade ett litet tag, det var ganska höga vågor, men rak motvind, så det var inte några problem, men fort framåt gick det inte förstås. Jag tittade mig om och märkte att Lisa var lite för långt bakom oss andra, fick kontakt med Henrik och vi saktade ner lite, men i höga vågor vill man ha lite fart framåt för stabilitens skull. Lisa kom ifatt och vi paddlade ett tag till. Jag tyckte att det var okej att paddla i dessa vågor, men efter ett tag skulle vi ju paddla i en annan riktning och då skulle vi få vågorna från sidan istället, sidvågorna skulle vara i minst 4 km, skulle vi orka? Vi diskuterade och beslöt oss för att vända om. Jag har alltid tyckt att det är lite olustigt att paddla i medvind, men nu kändes det helt rätt, dessutom var vinden så stark, så vi behövde inte egentligen paddla för att komma framåt. Vi kunde koncentrera oss på att styra och stötta och det kändes som en vilopaus efter paddling i motvind. När vi kommit in i lä, kontaktade vi den andra gruppen. De hade paddlat in  i kungsgårdsviken och gått över till västbyviken för att kolla läget. Där hade det inte heller varit så gynnsamt, så de hade beslutat att paddla tillbaka mot containern och fika där. Vi mötte upp dom och paddlade i medvind, vågorna växte förstås och vid Härkes Färjeläger valde några att avlsuta paddlingen och få skjuts tillbaks. Vi andra paddlade vidare och snart var vi i hyfsat lä igen. Det smakade gott med mackor och te kan jag säga, Frasse gjorde upp en härlig eld och de flesta var ändå ganska nöjda med paddelturen!