söndag 28 februari 2010

Svart ska det bli!

Dags att lägga på första färglagret! Provar en annan färgsort den här gången eftersom jag vill ha svart! Det är en ren linoljefärg med lite fernissa i.

Jag köpte färgen på "Kulturarvet" i Östersund. Det är en butik som är inriktad på byggnadsvård. De har allt möjligt trevligt där, har man dessutom ett gammalt hus som man vill renovera och behålla den gamla stilen så är det värt att åka dit. Personalen är väldigt duktig och seriös.

Hmm, det står på burken att det är vit färg. Antingen är jag färgblind eller.....

Så svart blev det! Tänkte måla fem lager på skrovet och tre på däck. Nu är ytan väldigt grov, med lite slipning mellan målningarna blir det nog bra!

torsdag 25 februari 2010

Filma i bassängen!

Jag har en vattentät kamera när jag är ute och paddlar. Det blir liksom roligare att kunna fota när man sitter i kajaken och inte vara rädd för att förstöra kameran. För någon vecka sen upptäckte jag att man kan filma med den, även under vatten. Det lät ju kul. Vi var tre stycken som rollade i Östbergsbadet på frösön tidigare ikväll. Och vi kunde inte låta bli att filma lite.

video

Det var riktigt kul!

tisdag 23 februari 2010

Rå linolja är fina grejer!

Efter vissa efterforskningar, diskussioner med kunnigt folk och egna val har jag kommit fram till att jag ska grunda kajakduken med rå linolja. Alltså inte kokt som jag tänkte först. Den kokta oljan har större molekyler och därför svårare att tränga igenom duken. Problemet är torktiden på rå linolja, men jag testar med sickativ (torkmedel som konstnärer använder). Jag tog en tesked sickativ till en liter linolja, sen får man helt enkelt se vad som händer.



Det är ett roligt moment att måla för man ser snabbt resultat på det man gör. Det gick åt en och en halv liter linolja till hela kajaken. Jag trodde att det skulle gå åt mer, men så här blir ju kajaken lättare!

Jag har nu testat en ekologisk bomull på två kajaker. Den är hälften så tung som de dukar jag använt tidigare, väldigt lätt att sträcka och trevlig på alla sätt. Duken är köpt av The Ecocotton company i Borås http://www.ecocotton.com/ Jag har inte testat den i vatten än så jag kan inte säga hur den fungerar än, det är mycket spännande.


Bosse var med i verkstan och slipade på sin Tahe!

fredag 19 februari 2010

Brönnöysund -07!

När man inte kan paddla på Grönland är norge ett bra alternativ. Sommaren 2007 gjorde Mimmi, brorsan och jag en kajaktur med början och start i Brönnöysund. Det ligger mitt emellan 65:e och 66:e breddgraden i höjd med Piteå. Någon timmes paddling från byn ligger Torghatten, ett känt berg med ett hål rakt igenom det. Det hade varit kul att visa en bild, men när vi paddlade förbi där så var det dimmigt så vi såg inte hålet. Ön Vega ligger i närheten, det är ca 18 km öppet vatten ut dit.


Vi hade väldigt blandat väder, men när det blev sol åkte kameran fram. Ett av våra mål var att paddla ut till Vega. Vi hade riktigt tur den dagen. Det var inte någon vind, men det duggade en del.När vi kommit över till fastlandet igen, bestämde vi att paddla in i Velfjorden. De norska fjordarna har väldigt branta stränder vilket gör det svårt att hitta lägerplatser. En natt sov vi på en liten ö som under lågvatten blev en del av fastlandet. Det visade sig att ön ingick i en hästhage, så på morgonen fick vi besök av en nyfiken häst. Annars tältade vi mest på platser där fåren betade. Det positiva med fåren är att gräset är kort och att det inte är så mycket myggor. Nackdelen är att man får ha koll på fårskiten.

Det finns mycket att säga om tidvattnet, det gör helt klart turen lite mer spännande! Här fick vi efter lunchpaus brått att komma i kajakerna. Det kan vara upp till 2,5 meter mellan låg och högvatten. När man slår läger måste man försäkra sig om var högvattengränsen är och flytta pick och pack ovanför den gränsen.

Ord känns överflödigt!

Det här var en fin lägerplats! Men stranden var besvärlig att lyfta upp kajakerna på, det var stenar stora som bowlingklot och hala av alger och annat sjögräs, vilket man skulle balansera på med en fullpackad kajak.

Som sagt, kan man inte åka till Grönland fungerar Norge väldigt bra som alternativ!

söndag 14 februari 2010

Sitt fint!

Då var det dags att sy fast sittbrunnen i kajaken! Sittbrunnen är i ek. Jag har målat den med svart äggoljetempera. Det gäller att va noggrann med att få sittbrunnen på rätt plats. Det brukar hjälpa att placera den, sen titta från olika håll, mäta lite tills man blir nöjd. Sen kan man rita ut en öppning mycket mindre än brunnen och klippa upp.

Sen syr jag fast sittbrunnen bak till att börja med. Det kan vara bra att markera ut vart man ska sticka igenom med nålen.

Då var det klart. Jag har nu gått igenom fem hål, fram och tillbaka.

Nu kan man med hjälp av sittbrunnen spänna duken på längden ännu mer. Man fäster ett rep längre fram på kajaken, så även runt sittbrunnen och så spänner man så mycket man kan.

Nu kan man sy fast brunnen fram och så släppa loss repen.

Därefter angriper jag sidorna, en i taget. Det gäller att ha koll på att inte sittbrunnen förskjuts åt en sida i det här läget. Ett varv är gjort, ett och ett halvt återstår innan det är klart.

De sista varven viker man in återstående tyg så att det blir lite snyggare i sittbrunnen.


Nästa gång blir det ytbehandling. Många säger att det är bra att fylla duken med kokt linolja och sen måla med oljemålning över det. Oljan ska fungera som ett rötskydd. På tidigare kajaker har jag blandat hälften färg hälften linolja och blandat i en del krita. Den blandningen har jag försökt trycka in i duken så att den tränger in. Men nu ska jag prova med bara linolja.

fredag 12 februari 2010

Repövningar, Stokköya

Jag berättade tidigare om stokköya. Här kommer fortsättningen. Om man ville ta en paus från att sitta i kajaken kunde man testa inuiternas repövningar på stranden. Det finns ett 60-tal olika övningar man kan göra. Det handlar om att snurra runt repets axel och komma tillbaks till samma position som man började på.

Flera av de här övningarna har man nytta av om man vill förstå hur en eskimåsväng går till. Att använda kroppens tyngd för att komma dit man vill.

Inuiterna övar med repen då det inte går att paddla. Alltså när det bara är för kallt. Som ni ser går det även bra att öva då det är varmt och paddelbart.

Om man vill öva mycket rekommenderas grova långbyxor, repet skär in ordentligt i huden.

Det var ett nöje att se Dubside demonstrera samtliga övningar. Vilken tid han måste ha lagt ner på att lära sig alla. För att visa sin respekt för inuiterna har han lärt sig namnen på alla övningar på grönländska.

torsdag 11 februari 2010

Slutsömmen!

Nu börjar det äntligen likna en kajak på allvar! Mycket tillfredsställande med den slutliga sömmen.


Med lite övning fungerar krumnålen riktigt bra! Det skulle vara väldigt svårt utan den.


Bara några cm kvar. Nu gäller det att få en snygg avslutning!


Klippa lite, vika in lite, prova sig fram så att det blir riktigt bra.


Det här kan nog bli något. Tror att det ska funka.

Voila!! Sömmen klar! Då ska bara sittbrunnen på plats också! Och lite färg förstås, svart ska det bli.

lördag 6 februari 2010

Cool paddling!

Hösten 2009 var lite speciell paddlingsmässigt för min del. Tidigare höstar har jag slutat paddlat en bit in i okt. Ett år var i och för sig storsjön öppen juletid, så jag paddlade runt frösön på juldagen, men det var ett undantag. Det som har skilt sig från tidigare höstar är att jag paddlat fram tills isen la sig denna höst. Det är annorlunda att paddla när det är nollgradigt eller någon minusgrad. Men det är inte fel. Som tur är finns det andra likasinnade som också kan tänka sig att paddla denna årstid.

En skillnad är klädvalet. På sommaren kan man ha nästan vad som hellst på sig, kläder som torkar fort är förstås alltid bra. Bosse här använder vadarbyxor med neoprenstrumpa. Själv har jag byxor från engelska Chillcheater och en jacka från Kokatat. På överkroppen har Bosse en hemsydd Tuiliq (kajakjacka som täcker både kropp och sittbrunn) i Ventile (högkvalitativt bomullstyg). Ibland har jag också en tuiliq. Närmast kroppen använder jag ullunderställ. Det är viktigt att vid den här årstiden ha kläder som tål lite vattenstänk.

Det stora problemet när det gäller att hålla värmen vid vinterpaddling är fötter och händer. Ja det är det väl alltid på vintern. Men det är extra tydligt när man hela tiden blir blöt. Till fötterna använder jag ett par neoprenstövlar med ganska högt skaft, de är så pass rymliga att man får plats med ett par raggsockar. Hittills har jag börjat frysa om fötterna efter ett tag ändå. Det jag har gjort då är att gå i land och springa/promenera mig varm, ta lite fika och sen paddla vidare.
För att hålla händerna varma växlar jag mellan två sorters vantar, båda i neopren. Paddelhandskar som man trär runt paddelskaftet håller värmen väldigt bra och man får bra kontakt med paddeln. Men det finns några problem med såna handskar, så fort du tar en paus måste du ha något annat att värma händerna med och man kan inte vara lika flexibel i sin paddling som när det är varmare, då man kan flytta händerna lite varstans på paddeln. Sen använder jag typ fingervantar som surfare eller jägare använder, de är tyvärr lite kalla. Därför har jag sytt ett par tumvantar (även det i neopren). De har ganska långa skaft och går fort att få på sig. Ett problem med neoprenhandskar är att det är så tjockt material att det i längden blir ansträngande att hålla dem runt paddeln, det är ganska halt också! När jag är på land så har jag vanliga handskar/vantar. Om det är minusgrader så blir de blöta paddelhandskarna som is. Därför funderar jag på att under rast stoppa dem i en påse och förvara dem på magen tills det är dags att paddla igen. Det tar ett bra tag att få upp värmen i ett par handskar som är som is, men sist jag var ute gick det till slut, och när man väl är varm igen kan man inte förstå att det aldeles nyss var så kallt!

Den sista bilden är från 13 dec 2009. Då upptäckte vi ett stort isflak ca 3 mm tjockt. Några dagare senare sjönk temperaturen och isen tjocknade. Färdigpaddlat denna säsong!

tisdag 2 februari 2010

Mer dukning!

Igår fortsatte vi med att sy ihop våra kajaker! Det är ett ganska behagligt arbete, men det tar tid förstås!

Duken som Leif använder räcker inte riktigt runt där kajaken är som bredast. Här skarvar han på en "kil" för att få det att räcka till. Duken är riktigt kraftig, så det är ett hästjobb att få nålen igenom när duken är dubbel. Men vi hittade en liten syl som förenklade arbetet.

Min kajak med den första sömmen nästan färdig. Det går inte att förspänna duken på annat sätt än att spänna och häftstifta.

Kul, när man börjar se linjerna. Längtar efter att få börja måla!

måndag 1 februari 2010

Kajakträff på Stokköya!

Förra sommaren i augusti åkte jag till Stokköya, som ligger en bit norr om Trondheim. Det var en kajakträff där. Inriktningen var de traditionella kajakerna och dess olika tekniker. När jag kom dit på fredagen var det många som redan var i full gång med olika aktiviteter. Träffen byggde på allas egna engagemang. Många som var där ville lära sig rolla eller bli bättre på det. Stokköya har en fin campingplats med en ännu finare sandstrand som är skyddad och perfekt för olika kajakövningar.


Det fanns gott om duktiga instruktörer som kunde hjälpa till med rollövning och liknande. Här är Torleif som är en av arrangörerna.

Det är skönt att ha någon som står i vattnet och kan ta tag om något går galet.

Om man inte ville rolla så kunde man prova att kasta med harpun, vilket är svårare än man kan tro. Det gäller att hålla paddeln i ena handen och harpunen i andra. Samtidigt ska man inte åka i vattnet under tiden. Sen ska man träffa också! Här är Anders Thygessen med sin vackra kajak.

Då var det dags att försöka! Jag hade bara med mig baidarkan till träffen, men fick prova den här kopian på en gammal förlaga. Den var trång att sitta i med riktigt klassiskt grönländsk stuk.