Dukning!

Kajakskelettet har varit inoljat och fått härda i flera veckor! Den här gången använder jag bomullscanvas från Nevotex, den är stark som... Med andra dukar har det räckt att sträcka duken med hjälp av handkraft från 3 pers. Här använde vi en spännrem. Duken sträcktes ca 15 cm på sin egen längd, mycket mer hade inte gått. Man kan knappt tro att det ska bli en kajak om man tittar på bilden nedan. Före man pressat ner duken mot kölen ser det ut som att kajaken fått en rejäl köl!

Nästa moment i dukningen, några häftsift som håller duken centrerad innan man börjar sträcka den i nästa riktning.

Nu är det bara att sy en hel massa öglor som ska hålla linan för nästa spänning.

Så här ser det ut på ovansidan!

Alla öglor klara!

Då är det dags att dra en lina sicksack mellan öglorna, det är ungefär som att knyta skorna! Fast det tar lite mer tid och skaver fint mot huden!

Det börjar arta sig, har en ide om att det ger med sig lite mer om man låter det vara under natten, dessutom kan händerna behöva lite vila också. Fortsätter imorgon.

kajakskelett i snö!

Ni som följer min blogg har sett hur det ser ut i verkstan, det är rörigt!! När man fotar i verkstan är det alltid något som distraherar det man vill fota! Jag tog därför ut mitt pågående bygge ut i snön! Det blir ju en bra kontrast, speciellt när skelettet är svartmålat.

Tänkte passa på att fota, eftersom det snart är dags att klä skelettet med duk.

Det blev inte så dumt, om jag får säga det själv! Inget i bakgrunden som distraherar!

Packpåse!

När man bygger dukade kajaker, så blir det en hel del spill av bland annat duk! Den är tät och otroligt stark! Jag har länge grunnat på att sy packpåsar av detta material. 

Restbitarna är kilformade, så man måste sy ihop bitarna för att få upp volymen på påsen.

Sen ritade jag ut en rektangel så stor som duken gav tillåtelse. Klippa!

Jag sydde ihop långsidorna och fick ett rör. Nu ska botten dit. Det är ganska noga att botten ha precis rätt storlek, annars blir det ett veck eller hål! Här kommer nästan glömda mattekunskaper till nytta "äntligen :-)" Omkretsen på röret är 47 cm, så jag delade 47 med 3.14 (pi) och fick fram cirkelns diameter, som avrundat blev 15 cm. Man får dock inte glömma att lägga till sömsmån. Då var det bara att rita ut cirkeln med passare.

Nåla fast botten, ja det passar! Jag vek in överkanten och sydde ihop.

För att dra ihop påsen och sluta tätt använder jag rullmetoden som blivit populär både bland packpåsar och ryggsäckar. Men från början var det Sherpas (tror jag) som använde rullstängningen. Jag syr på ett band med 2 D-ringar på överkanten.

Sen är det bara att fylla med prylar och testa! Man kan förstås anpassa påsarna efter de behov man har. Grönlandskajaker är ganska låga, så då är det bra med långsmala påsar.

Spantning med ask!

Gott nytt år! Sedan i höstas har jag byggt kajak med Anna och Krister. Vi har byggt ungefär en dag i veckan. Igår var det dags att spanta Kristers kajak. Vi har haft problem med att hitta bra spantvirke. Tidigare har jag använt ek, så tänkte jag även göra den här gången. Jag köpte ganska mycket ek från Hissmofors, den såg rak och fin ut. För säkerhets skull förberedde vi bara ett tiotal spant, det är onödigt att slösa med dyr ek om det inte fungerar. Några veckor före jul testade vi att basa eken, men det gick inte alls, de bröts av. Förra säsongen använde Leif Ask när han byggde sin kajak, den gången bröt vi inte av ett enda spant. Därför ville jag prova ask den här gången.  

Den här gången fungerade det när vi testade. Det gick ändå lite segt i början, men när väl baslådan var riktigt varm gick det bättre. Det gäller alltså att ta det lugnt och låta baslådan bli riktigt varm. Spanten är 7 mm tjock och behöver ligga i baslådan 6-10 minuter för att värmen ska tränga in hela vägen. Jag böjer spanten över knäet. Innan spanten basas gör jag markeringar som visar var jag ska böja.

Det är kul med spantning, men svårt. Man måste fokusera på uppgiften och inget annat!