Fortsatt dukning

Dukningen fortsätter. Öglor är sydda. Nu träs ett lite grövre garn fram och tillbaks för att kunna spänna duken ytterligare. Det är vid den här spänningen som man kan skava huden på sina händer ordentligt.

Man kan spänna själv. Då tar man en sida i taget.

Man kan också hjälpas åt. En drar och spänner, den andra håller "skosnöret" spänt.

Och så den andra baidarkan. Det är ett arbetsamt moment.

Man får inte dra i "skosnöret", bara i duken, men man måste förstås hänga med och hålla det spänt. Det som kan hända är att en ögla gör hål i duken om man drar i snöret. Tyvärr hände detta på den här kajaken. Ola fick sy ihop revan (som var 1 cm lång) han la även en lapp under. Därför syns en liten kvadratisk söm på högersidan. Det går alltså att fixa, men det är inte så kul förstås.

Här pluggas det!

Nu är även Lisas kajak färdig spantad! Det är bara att tillverka plugg och.....

Plugga, plugga, plugga!

Det är inte ofta som det behövs två borrmaskiner, den här kvällen var ett sånt tilfälle! Och man kan inte ha för många tvingar heller.



Martha arbetar med sin grönlandspaddel i gran. Hon fick låna en surform, en speciell hyvel som fungerade väldigt bra i kvistig gran! Surformen är något mellanting mellan rasp och hyvel.

Vad ska allt detta vara bra för? Kan vi inte leka istället?

Spantning av baidarkan!

I måndags började vi spanta Annas baidarka. Lisa filmade lite!

För att markera var det ska böjas och annat används självklart fingrar och händer, inga tumstockar här! När man har basat spantet är det bra att vara två personer för att kunna markera vart det ska kapas, det är också bra med fyra ögon som kan se om formen verkar bra.

Tredje spantet börjar komma på plats!

Kvällens arbete gick bra. Nu är inte allting kvar att göra.