Paddling med roverscouter!

Jag har varit scoutledare i många år, men förra våren slutade jag. En anledning var att jag följt några av scouterna från 10-11 års ålder till att de blitt unga vuxna. Jag hade ingen lust att börja om, iallafall inte på en gång. Jag fick höra från en av mina gamla scouter att de var ett gäng som var sugna på att komma ut och paddla kajak. Och det ville jag gärna ställa upp på. Vi bokade upp kajakklubbens 6 kajaker och lånade en kajak privat. Vi samlades vid tiotiden och hade en liten genomgång, började ställa in roder, och packa. Det var ganska molnigt men ändå skönt väder, ingen vind, perfekt!

Kan vara bra att få lite hjälp när man kliver i. Snart på väg!

Vi paddlade längs frösöns strand mot kungsgårdsviken. Det var bara att njuta av det fina vädret.

Fika vid färjelägret, Härke. Samtalsämnena var många, och humöret var på topp!

Tack för en lyckad dag! Det var mycket trevligt!

Klubbpaddling 25 maj!

Då var det dags att testa den lagade kajaken igen. Ni som läst tidigare inlägg vet att det gick en stor reva när jag kom i kläm mellan två isflak. Som ni ser har duken på kajaken blivit aldeles bucklig för att den är så torr, ska bli intressant att se om den spänner sig i vattnet.

Enligt väderprognosen skulle den här kvällen bjuda på en vindstyrka av 6 m/s från nordväst och lite regn. Det blåste en hel del, känns som mer än den angivna vindstyrkan, men riktningen stämde. Vi var en liten skara på 3 personer som ville ut. Frasse, Ulf och jag. Vi utgick från Mjällebäcken och paddlade i motvind till Kungsgårdsviken, det var hyfsat små vågor fram till färjelägret vid Härke. När vi paddlat förbi där så ökade både vågstorleken och vinden.

Vi gick iland vid Kungsgårdsviken och kikade på nybyggnationerna, fikade lite och diskuterade den kommande grundsäkerhetskursen. Det Frasse trodde skulle bli en bastu visade sig vara ett vindskydd.

Ulf på väg in mot stranden. Det är härligt att se vågorna rulla in mot kajaken, känns tryggt.

På vägen hem hade vi en härlig medvind, regnet uteblev vilket bara förhöjde glädjen över att få komma ut. Det var en riktigt härlig surf! Skäddan som jag gjort till kajaken fungerar ypperligt.

Kajakduken spände sig något, men var fortfarande lite bucklig när turen var över.

Första handrollen!!

Det tog tid innan jag lärde mig att rolla! Jag byggde min första kajak -92. Jag lärde mig rolla 2003. Men de första åren som jag paddlade var jag inte så intresserad av rolltekniken heller. Men 2003 fick jag möjlighet att få lite hjälp. Jag åkte till västkusten utanför Orust på ett familjeläger med Friluftsföreningen Argaladei. Där fick jag hjälp av Håkan med grunderna och jag hade en vecka på mig. Han visade hur man stöttade och berättade att om man blir duktig på detta så är det en bra väg till att klara eskimåsvängen också! Sen lämnade han mig att träna, vilket jag gjorde. Det blev mycket tömmande av kajaken, varje gång det gick åt skogen, så var det bara att tömma ut vattnet och börja om. Tre, fyra dar gick och jag började misströsta, övade plikttroget för och eftermiddag, bröt av en paddel under tiden. Så sista dagen började jag bli bättre på att kunna stötta kontrollerat och kunna ligga i ett och samma läge, var nästan upp och ner. Då gick jag vid ett tillfälle runt och kände bara instinktivt vad som behövdes för att komma upp igen och så gjorde jag min första standardroll. Det var härligt!

Sen dess har jag lärt mig flera olika varianter på standardrollen. Men självklart var det ett mål att kunna rolla utan paddel. Varje gång man fixar en ny roll blir man så där glad, övning betalar sig. I höstas lyckades jag första gången att rolla med Norsaqen, kastträet. Då tänkte jag att nu borde det inte vara så långt kvar till handrollen. Under vinterns övningar i bassängen har jag då och då testat handrollen och inte klarat det. Men idag funkade det med marmorkajaken och i storsjöns friska vatten, tjohoo!

Jag var ute själv och övade, så jag har inget dokumenterat bevis. Därför får ni här en snutt på standardrollen som är den viktigaste att kunna. Det var Bosse som rollade vid Göviken för två veckor sen. Man kan även se Bosse rolla på Youtube, det är bara att söka på "Bosse rollar".

Högt och lågt!

Kristi himmelsfärd.... Ledig hela fyra dar, jippie! Och vad gör man? Jag mådde ganska konstigt i magen, så torsdagen och fredagen gjorde jag inte något. Lördagen var som en mellandag, men idag, söndag fick jag tummen ur. Väderguden yr.no hade förutspått hyfsat vindstilla på förmiddagen och tilltagande vind plus regnskurar på eftermiddan. Morgonpigg som jag är så valde jag att paddla på förmiddagen. Paddla runt Andersön blir bra! 9:30 satt jag i kajaken, parkerade vid kyrkoruinen, och tog mig mellan Isön och Andersön.

Det är väldigt lågt vattenstånd i Storsjön just nu, säkert 1,5 meter mindre än vanligt, så det är ganska spännande att försöka komma fram där det normalt inte är några problem. Stränder man är van vid är helt plötsligt främmande. Det brukar ju bara vara hög- och lågvatten i havet, men så är det inte, även om det här inte är så naturligt.

På väg emellan Tjalmarsundet, där det var lugnare än vad det brukar. När jag kom till Oxmelen tilltog vinden från öst, paddlade till Trefotudden och beslöt att paddla över mot fastlandet söder om Digernäs för att få lite lä. Det var inte några stora vågor, men vinden var ganska stark. När jag närmade mig land hade vinden en mer sydlig riktning, vilket gjorde att jag fick medvind. Jag hade gott om tillfällen att öva att luta kajaken för att hålla kursen eller svänga. Nästan framme där jag lämnat bilen träffade jag andra kajakister. Det var några kompisar som ska paddla Blå bandet, de skulle ut för att komma i form. De har också en blogg http://blabandet2010.wordpress.com/

Strax efter att jag lämnade dem såg jag en bäver vid stranden, som gick ut för att ta sig ett dopp! Verkligen en fin avslutning!

Storsjön är fantastisk!

Söndag den 9 maj! Paddletur med Bosse! Enligt väderprognosen skulle det vara lite eller ingen vind men ganska kallt. Därför startade vi mitt på dagen så att lufttemperaturen skulle stiga lite. Det kändes ganska kallt vid sjöstranden, med en svag vind. Vi la i vid Göviken och paddlade förbi Lugnvik. Händerna blev lite blöta i början, den svaga vinden gjorde att det blev ganska kallt om händerna, men efter ett tag fick jag upp värmen. Vi tog en fika vid Birka Folkhögskolas strand och njöt av vädret. Därefter paddlade vi vidare mot Rödöbron och väl mitt ute i sjön försvann all vind, inte en krusning på vattnet. Det är så sällan man är med om det på Storsjön, men då är det fantastiskt!


Man kan inget annat än att njuta!

Saknar ord!

Suck, vilken dag!

Vet inte varför Bosse sätter på sig huvan, ska han kyla ner sig kanske....?

Lappa och laga!

Det är inte första gången som jag får en reva i duken på en kajak. Men jag kan inte komma ihåg att jag fått hål när jag haft kajaken i vattnet tidigare. Det har alltid varit på land när kajaken har flyttats och stött i något vasst. Men att pressas mellan isflak är en ganska tung belastning och inte någon vanlig situation. Nåja, det är bara att försöka sy ihop! Duken är aldeles för dyr för att bara byta ut helt och hållet.

Krumnål verkar funka bra! Den här sömmen håller nog duken på plats, det går till och med att dra ihop den lite.

Några timmar senare! Ihopsytt!

Det är nog bra att tejpa lite på insidan för att ge mer stöd!

Och så blandar jag till en gröt av krita och linolja. Den spacklar jag på lagningen för att täta sömmen.

Jaha, då är det bara att vänta på att det ska torka så att jag kan lägga på lite färg. Tur att det finns fler kajaker, så att jag ändå kan paddla när jag vill. Jag visste väl att det fanns bra orsaker till att ha mer än en kajak!

Vad klarar en dukad kajak?

Då var det äntligen dags för premiärtur med kajaklubben Njord! Vi var väl en 8 st som var sugna på att komma ut! Det var en del is kvar här och var, så vi funderade över vart vi skulle paddla och beslutade att starta där mjällebäcken rinner ut i Storsjön och paddla mot stan. Det var en solig kväll med vind från nordväst så vi skulle ha lä den första biten, sen vid broarna mellan frösön och östersund skulle vi få känna på vinden lite. Det kändes lite extra spännande eftersom den kajak jag skulle paddla var helt ny. Jag har byggt den så att det är lite mer plats för fötterna så att jag kan ha mina neoprenstövlar på mig.

Det sista packandet före vi kommer iväg.

Det var härligt att komma ut igen efter vinteruppehållet. Kajaken fungerar bra och skäddan verkar hålla kajaken i bra kurs!

Dags att hitta en fikaplats. Men isen gör det krånglig att ta sig iland. Dessutom driver isflaken ganska snabbt mellan oss och stranden. Vi försöker vända, men då har isen redan hunnit spärra av oss. Erland och jag blir tvungen att ta oss i land och bära kajakerna en bit för att komma till öppet vatten igen.

Väl tillbaka i vattnet ser vi att ny is spärrar vägen igen. Bosse forcerar isen med sin glasfiberkajak och jag tänker att det är väl bara att följa efter i hans ränna, men rännan sluts ihop fortare än jag anar i och med vinden och jag sitter liksom fast. Det blir ett ganska kraftigt tryck mot kajakens skrov. Jag lyckas ta mig loss och har kommit till en "pool". Men runt om är det is. Sen känner jag att kajaken börjar ta in vatten, väldigt fort! Jag överger kajaken och försöker ta mig mot land, men det är bristande is i vägen, Bosse kommer till undsättning, men det tar ändå en bra stund innan jag kommer upp. Efter ett tag känner jag strandbotten med fötterna. Flytvästens tjocklek gör att det känns svårt att komma framåt. Måns som är uppe på stranden har tagit sig i kajaken och gör en ränna från land och till slut kan jag ta mig upp.

Lars-Erik som är klubbmedlem och bor i närheten har sett dramatiken från land. Han kör till platsen och lånar ut bilen så att jag kan byta om. Det är inte så lätt att byta kläder när händerna är stelfrusna, men värmen i bilen gör det ändå bättre. Under tiden som jag bökar på med mitt har mina kompisar fått upp kajaken och burit upp den på biltaket. Sedan får jag skjuts till startplatsen och mina skor. Har jag då lärt mig något av det här? Tja, det är bra att ha kompisar när man paddlar bland isflak och i kallt vatten. En dukad kajak klarar inte att bli pressad emellan drivande is. Det blev en stor reva på kajaken. Men jag tror inte att det ska bli några problem att laga det. Tack för all hjälp!

Skädda!

Grönlandskajakerna kan vara lite väl vindkänsliga, de lovar gärna i vinden när man har vind från sidan eller bakifrån. Det går att sätta dit en skädda för att få lite bättre styrning. Frågan är ju bara hur man fäster den mot kölen. Efter lite funderande och övervägande kom jag fram till att pröva med nyckelhålsbeslag på ytterstäven. Då kan man ta bort skäddan vid behov. Och så är det bara att skjuta fast skäddan när det är blåsigt ute.

Beslagen behöver fällas ner lite i ytterstäven. Men det är snart fixat med en japansåg och ett stämjärn. Sen behöver man ta bort ytterligare material där "Nyckelhålet" är. Det var Anders Thygesens ide att fästa skäddan på det här viset. Annars kunde man ju tänka sig att surra fast skäddan på något vis, men det känns lite halvdant.

Sen får man beräkna vart skruvarna ska sitta på skäddan. Det är ganska noga hur långt skruvarna ska in för att skäddan ska sitta fast ordentligt, men det är bara att testa sig fram.

Så där ja! Det här blir nog bra. Skäddan är ca 9 cm hög och 20 cm lång. Det borde göra kajaken lite mer kursstabil!