Kajakklubben har teknikträning på torsdagar, här visar Bosse någon form av stöttning!
söndag 22 augusti 2010
onsdag 18 augusti 2010
Njord runt norderön 17aug!
Vi var 9 personer som hade lust att paddla denna tisdagen! Vi la i kajakerna vid Sunne kyrkoruin och siktade mot Norderön.
Det var soligt, nästan vindstilla och varmt!
Underbart när storsjön är så här lugnt! Även om det är kul med vågor också.
Camilla erbjöd sig att plåta mig, det var ju chysst!
Vi fikade på en udde med utsikt mot flaket och tittade på solnedgången!
Hemfärd i skymningen.
Det var soligt, nästan vindstilla och varmt!
Underbart när storsjön är så här lugnt! Även om det är kul med vågor också.
Camilla erbjöd sig att plåta mig, det var ju chysst!
Vi fikade på en udde med utsikt mot flaket och tittade på solnedgången!
Hemfärd i skymningen. torsdag 5 augusti 2010
Paddling runt Vega!
Så här såg det ut när jag paddlade på västra sidan av Vega! Jag spände fast kameran på flytvästen!
Det fungerade hyfsat bra, finns säkert bättre sätt att spänna fast kameran!
söndag 1 augusti 2010
Arctic Sea Kayak Race 2010
Detta arrangemanget förkortas också som ASKR. Det startade 1992, då var det en tävling på flera dagar. Platsen är Västerålen i nordnorge. Som deltagare kan man välja mellan flera alternativ. Lång Ramble och kort Ramble är en tredagarsturpaddling antingen lång eller kort, den långa är även lite mer på öppet hav. Turen börjar egentligen på måndag morgon men vi på lång ramble paddlade ungefär 3 km bara för att komma till en lite bättre lägerplats. Vi sammanstrålar onsdag eftermiddag på Skipnes. Man kan också gå grundkurser i kajakpaddling, då är man på Skipnes hela tiden, Skipnes ligger inomskärs, i skyddad terräng. Torsdagen är en mellandag med olika föreläsningar och möjlighet att umgås med likasinnade. På fredagen var det tävling alternativt turpaddling.
Det var ca 60 personer som deltog i lång Ramble. Det var deltagare från Norge, Sverige, Finland, Holland, Ryssland, Estland (tror jag) och Italien. Vi var 2 stycken från Sverige. Arrangörerna har gjort ett bra arbete för att hitta bra lägerplatser för så många människor. Måndagen paddlade vi ca 42 km. Vi paddlade i Eidsfjorden och tog lunchpaus i Ringstad, paddlade vidare i Vesterålsfjorden till Gaukvaeröya.
Vi hade ganska kraftig medvind, eller snarare sidvind hela dagen. Såna dagar känns det som att roder eller skädda åtminstone kunde underlätta lite, men det var bara att öva på kantning för att inte baidarkan skulle lova upp. När vi närmade oss Gaukvaeröya upphörde vinden och samtidigt fick vi känna på de första dyningarna från öppet hav. Det var väldigt speciellt!
Det är väldigt häftigt att vara ute och paddla med så många samtidigt, det är tur att det finns mycket plats i vattnet. Ibland blev det dock trångt ändå. För att hålla ordning på oss, fick alla en nummerlapp att sätta på sin kajak. Den nummerlappen lämnades tillbaks på fredagen, alla som deltagit på ramble och race/tur deltog också automatiskt i ett lotteri, där första pris var en Tahe Greenland, inte illa!
Lite rast och uppsamling! Det var 4 personer från Crew med på lång ramble, ordningen var sån att en av dessa paddlade först, två på ytterkanterna och en längst bak. Dessutom fanns det följebåtar. En som arrangörerna hade, men kustbevakningen var också där och stöttade upp.
Lägerplatsen vid Gaukvaeröya var väldigt fin, med kort gräs, som för det mesta är det får överallt, vilka betar av gräset, om man har överseende med fårskiten så fungerar det väldigt bra.
Tisdagen började vi med att paddla runt Gaukvaeröya, dels för att få se en jättefin fyr högt uppe på en klippa, men även de andra fina omgivningarna. Det var lite vind och väldigt varmt. Vi gjorde en överfart mot storhammaren, där vi tog lunch.
På eftermiddagen fick vi återigen känna på lite dyningar, i övrigt var det lugnt, de som kände för det lekte lite där det blev bränningar i det grunda vattnet.
Henk, en erfaren paddlare från Holland. Lägerplatsen för tisdagkvällen var Åsand. På vägen dit fanns det mycket sevärt, bla små öar med höga berg där lunnefåglar i massor vistades.
Det var ca 25-30 km paddling på tisdagen. Vid Åsand var det otroligt kraftiga fallvindar från bergen.
Varje kväll efter väderrapporterna, berättade crew vad som skulle ske nästa dag. Onsdagen skulle bjuda på paddling i mer öppet hav och sydlig vind, medvind för vår del. De berättade att väderleksrapporten i nordnorge var en kombination av guessing and estimating alltså guestimating.
De berättade också att det var ett besvärligt område vi skulle paddla igenom beroende på att det var ganska grunt på vissa ställen som gjorde att dyningarna kunde växa.
Onsdagen blev en riktigt dramatisk dag! Vi paddlade längs bufjellet, först var vågorna lite snett från sidan men allteftersom vi ändrade riktning kom de bakifrån och vi fick härlig surf. Baidarkan klarade detta mycket bättre än de småvågor vi hade första dagen. Vi tog en liten paus i Nykvåg och gav oss ut igen. Återigen hade vi stora vågor.
Jag var väl antagligen för avslappnad, för jag fick en högsidvåg, borde ha stöttat på vänster sida, men kände bara att nu åker jag i, vilket jag gjorde. Jag prövade att rolla två gånger, men fick ta mig ur istället. Ropade för att få uppmärksamhet. Två sekunder senare kommer räddningstjänsten och drar upp mig och baidarkan, vi tömmer sjösocken på vatten och jag får skjuts en bit för att hinna ifatt de andra. Jag kliver i kajaken igen och paddlar vidare. Vi tog lunch i Hovden. Det var YR som de säger i norge, alltså lite duggregn och kallt. Henk som också hade blivit ganska blöt satt upp sitt tält för att fika därinne, han bjöd in mig att sitta där, vilket var väldigt skönt. Han drog igång sitt kök för att koka vatten, så det blev varmt.
Jag valde att inte byta om till torra kläder för sista etappen, tänkte att då blir bara mer kläder blöta, när man väl kommer i kajaken blir man varm. Ledarna erbjöd att låna ut kläder, men jag avböjde. Vi hade väl en ca 10 km kvar till Skipnes och jag fick upp värmen precis som jag trott. De har som tradition att paddlarna från kort och lång ramble sammanstrålar vid ankomsten till Skipnes och paddlar in sista biten i V-formation. Så skedde även nu. På Skipnes fanns möjlighet att torka blöta grejer i en bod aldeles vid kajen. Man kunde även köpa sig fika av olika slag. Om man ville kunde man köpa middag till onsdagskvällen, de hade även lite levande musik, det var riktig feststämning.
Torsdagen kan man se som en vilodag, det fanns som sagt möjlighet att delta på olika kajakrelaterade föreläsningar, egen turpaddling mm.
Det var ca 60 personer som deltog i lång Ramble. Det var deltagare från Norge, Sverige, Finland, Holland, Ryssland, Estland (tror jag) och Italien. Vi var 2 stycken från Sverige. Arrangörerna har gjort ett bra arbete för att hitta bra lägerplatser för så många människor. Måndagen paddlade vi ca 42 km. Vi paddlade i Eidsfjorden och tog lunchpaus i Ringstad, paddlade vidare i Vesterålsfjorden till Gaukvaeröya.
Vi hade ganska kraftig medvind, eller snarare sidvind hela dagen. Såna dagar känns det som att roder eller skädda åtminstone kunde underlätta lite, men det var bara att öva på kantning för att inte baidarkan skulle lova upp. När vi närmade oss Gaukvaeröya upphörde vinden och samtidigt fick vi känna på de första dyningarna från öppet hav. Det var väldigt speciellt!
Det är väldigt häftigt att vara ute och paddla med så många samtidigt, det är tur att det finns mycket plats i vattnet. Ibland blev det dock trångt ändå. För att hålla ordning på oss, fick alla en nummerlapp att sätta på sin kajak. Den nummerlappen lämnades tillbaks på fredagen, alla som deltagit på ramble och race/tur deltog också automatiskt i ett lotteri, där första pris var en Tahe Greenland, inte illa!
Lite rast och uppsamling! Det var 4 personer från Crew med på lång ramble, ordningen var sån att en av dessa paddlade först, två på ytterkanterna och en längst bak. Dessutom fanns det följebåtar. En som arrangörerna hade, men kustbevakningen var också där och stöttade upp.
Lägerplatsen vid Gaukvaeröya var väldigt fin, med kort gräs, som för det mesta är det får överallt, vilka betar av gräset, om man har överseende med fårskiten så fungerar det väldigt bra.
Tisdagen började vi med att paddla runt Gaukvaeröya, dels för att få se en jättefin fyr högt uppe på en klippa, men även de andra fina omgivningarna. Det var lite vind och väldigt varmt. Vi gjorde en överfart mot storhammaren, där vi tog lunch.
På eftermiddagen fick vi återigen känna på lite dyningar, i övrigt var det lugnt, de som kände för det lekte lite där det blev bränningar i det grunda vattnet.
Henk, en erfaren paddlare från Holland. Lägerplatsen för tisdagkvällen var Åsand. På vägen dit fanns det mycket sevärt, bla små öar med höga berg där lunnefåglar i massor vistades.
Det var ca 25-30 km paddling på tisdagen. Vid Åsand var det otroligt kraftiga fallvindar från bergen. 
Varje kväll efter väderrapporterna, berättade crew vad som skulle ske nästa dag. Onsdagen skulle bjuda på paddling i mer öppet hav och sydlig vind, medvind för vår del. De berättade att väderleksrapporten i nordnorge var en kombination av guessing and estimating alltså guestimating.
De berättade också att det var ett besvärligt område vi skulle paddla igenom beroende på att det var ganska grunt på vissa ställen som gjorde att dyningarna kunde växa.
Onsdagen blev en riktigt dramatisk dag! Vi paddlade längs bufjellet, först var vågorna lite snett från sidan men allteftersom vi ändrade riktning kom de bakifrån och vi fick härlig surf. Baidarkan klarade detta mycket bättre än de småvågor vi hade första dagen. Vi tog en liten paus i Nykvåg och gav oss ut igen. Återigen hade vi stora vågor.
Jag var väl antagligen för avslappnad, för jag fick en högsidvåg, borde ha stöttat på vänster sida, men kände bara att nu åker jag i, vilket jag gjorde. Jag prövade att rolla två gånger, men fick ta mig ur istället. Ropade för att få uppmärksamhet. Två sekunder senare kommer räddningstjänsten och drar upp mig och baidarkan, vi tömmer sjösocken på vatten och jag får skjuts en bit för att hinna ifatt de andra. Jag kliver i kajaken igen och paddlar vidare. Vi tog lunch i Hovden. Det var YR som de säger i norge, alltså lite duggregn och kallt. Henk som också hade blivit ganska blöt satt upp sitt tält för att fika därinne, han bjöd in mig att sitta där, vilket var väldigt skönt. Han drog igång sitt kök för att koka vatten, så det blev varmt.
Jag valde att inte byta om till torra kläder för sista etappen, tänkte att då blir bara mer kläder blöta, när man väl kommer i kajaken blir man varm. Ledarna erbjöd att låna ut kläder, men jag avböjde. Vi hade väl en ca 10 km kvar till Skipnes och jag fick upp värmen precis som jag trott. De har som tradition att paddlarna från kort och lång ramble sammanstrålar vid ankomsten till Skipnes och paddlar in sista biten i V-formation. Så skedde även nu. På Skipnes fanns möjlighet att torka blöta grejer i en bod aldeles vid kajen. Man kunde även köpa sig fika av olika slag. Om man ville kunde man köpa middag till onsdagskvällen, de hade även lite levande musik, det var riktig feststämning.
Torsdagen kan man se som en vilodag, det fanns som sagt möjlighet att delta på olika kajakrelaterade föreläsningar, egen turpaddling mm. På fredagen deltog jag på maratonpaddlingen, vilken var mestadels inomskärs eftersom havet var väldigt bråkigt på morgonen. Det blev ca 30 km, när jag närmade mig Skipnes igen började det att åska, blixtra och spöregna. Det avtog dock innan jag kom iland. Det var ju även ett race som var ut till havs, den snabbaste paddlade 30 km på strax under 2 timmar. Om du vill veta mer om ASKR så har de en hemsida. http://www.askr.no/
måndag 19 juli 2010
Vega!
Den 11 juli körde jag till Brönnöysund. Det är ca 50 mil från Ö-sund. Målet var att runda ön Vega och att se Torghatten, det berget har ett stort hål rakt igenom, och sånt är ju alltid lite roligt. Jag har ju varit här en gång tidigare. Då kunde man inte se hålet eftersom molnen gick så lågt. Det är ca 14 km öppet vatten mellan Vega och de öar som ligger närmast med undantag för några skär någonstans 6 km ut, där man kan vila om man vill. Jag kom fram till Brönnöysund runt 16:00 och var färdig att ge mig av vid femtiden.
Man undrar alltid hur man ska få i all packning före en tur. Men det gick bra. Det kan också vara lite knepigt att få ner kajaken från en flytbrygga, men jag fick hjälp av några trevliga och nyfikna holländare som hade seglat upp hit från Nederländerna. Torghatten ligger en bit söder om Brönnöysund, så jag paddlade åt det hållet i ca en timme, det var motvind och jag började bli hungrig så det var nog dags att hitta en lägerplats. Jag hittade en fin plats med hyfsat lä på ormöya. Det var en solig och fin kväll, när jag kommit lite i ordning slog jag på mobilen och har fått sms och meddelanden på röstbrevlådan om att det brunnit hemma i Ö-sund på slakteriet där jag har min kajakverkstad. Anders som jag delar lokalen med har lyckats ta ut de viktigaste sakerna (Kajakerna och elverktygen), lite senare på kvällen får jag besked om att Måns tagit kajakerna till hans hus i Lugnvik och att faran för den delen av byggnaden verkar vara över. Det var lite jobbigt att inte ha kontroll. Men det var ändå bra besked jag fick.
Nästa dag är det varmt men mulet, nästan ingen vind till att börja med. Molnen går högt, så jag ska nog få se torghatten i sin helhet den här gången. Jag paddlar vidare mellan Torgvikran och Hellöya. När jag passerar där är det högvatten, vilket är bra, för senast jag skulle passera här var det lågvatten och då fick vi bära över kajakerna. På kartan markeras såna här områden med prickar, och de är besvärliga att ta sig förbi vid lågvatten.
Färden fortsatte vidare norrut med en mindre överfart från Langnesodden mot Kirstiöya, Kvalöya, Småvaeret och Steinöyan, fortfarande utan vind, jag kom upp till Saura vi Storsjöysundet började känna lite vind i ryggen, planen var att slå läger någonstans på ön Torgnes så att det skulle så nära för överfarten till Vega dagen därpå. På södra delen av Torgnes har man skydd av öarna Bolvaeret som ligger väster om Torgnes, men från och med fyren vid Trollholmen så är det mycket öppet vatten västerifrån. När jag hade kommit så långt upp tilltog vinden från sydväst och jag fick känna på lite vågor. Tyvärr kan man inte ta foton från kameran när det är vågor, eftersom man har fullt upp med att paddla. Det var med skräckblandad förtjusning som jag paddlade längs klipporna norrut för att hitta en lämplig lägerplats. Bilden nedanför ger en bra uppfattning om hur terrängen ser ut vid Torgnes, även om vågorna.
På kvällarna kollade jag upp morgondagens väder med mobilen. Morgondagens väder skulle bjuda på vind från nordväst/nordöst. På förmiddagen skulle vinden vara runt 4-5 m/s, på eftermiddan skulle vinden öka succesivt. Jag bestämde mig för att försöka komma iväg hyfsat tidigt eftersom det skulle blåsa mindre då och för att det var nu jag skulle göra den lite längre överfarten. Jag paddlade ut till de yttersta skären Vardholman för att gå ut och känna hur vågorna var. De var ganska höga, jag prövade lite till, kände att det här är inte några problem, dessutom gillar jag vågor, speciellt när de är så långa och fina som här i havet. Storsjöns korta vågor är mycket tuffare. Innan hade jag siktat in mig på de närmaste skären på andra sidan, Nevsholman, ca 6 km bort. Det tog en dryg timme att ta sig dit. Det var inte mycket till lä där, men jag kunde hålla kajaken stilla genom att ligga på tång, jag tog en fika i kajaken och fortsatte.
Vinden tilltog, men skyddet från Vega höll nere vågstorleken. När jag närmade mig land vände jag kajaken och paddlade söderut, det var skönt att få skjuts av vinden efter den långa överfarten. Jag kom till Vegas sydöstra udde och paddlade västerut, passerade Åkvika och började leta lägerplats, vilket var ganska svårt. Till slut hittade jag en vid Vikasjöen, ganska nära bebyggelse. Det hade regnat ett tag, och jag var blöt om händerna efter överfarten, de var vita och som skrynkliga som russin. Det tar många timmar för såna händer att bli torra, det är något med saltvattnet. Regnet fortsatte stora delar av natten.
Onsdagen tog jag det ganska lugnt, tog lite sovmorgon och slog läger ganska tidigt för att vila lite. Lagom till att jag skulle ge mig iväg slutade regnet. Jag torkade av tältet, så det var nästan torrt när jag packade ihop det. Det här med hög och lågvatten är väldigt intressant. Stränderna ändrar karaktär väldigt beroende på vattenståndet. När jag paddlade in här dan innan var det högvatten, nu fick man bära ner grejerna långt ner, tången är väldigt bra när man ska skjuta ner kajaken i vattnet, den skyddar kajaken från klipporna och är hal så det går bra att skjuta ner en fulllastad kajak på det viset.
Jag paddlade på Vegas södra sida och rundade den sydvästra udden, det fanns några fina lägervikar aldeles norr om udden, där fanns även bäckar med färskvatten. Det blåste fortfarande norrifrån, ganska kraftigt, så det passade bra att slå läger tidigt då det skulle vara ganska långt till nästa möjliga lägerplats.
De regniga kvällarna höll jag mig i tältet och läste eller skötte om packningen. De kvällarna som det var uppehåll gick jag på lite upptäcksfärder för att se mig omkring och röra på benen också. Denna kvällen gick jag upp på en liten kulle på en udde för att få lite utsikt, ibland finns det förstås små saker att upptäcka oxå. Tyvärr är jag kass på floran, men vackert är det.
Det är tur att det går bra att laga mat i tältet! Här skiner solen in fint, men det blåste kallt ute!
På torsdagen var det dags att paddla norrut och senare österut. Det var klart och fint väder, men fortfarande vind från norr, så det skulle bli en dag med motvind. Från början var det ganska stora vågor, men jag tror att ön Söla gav en del skydd så att vågorna inte kunde växa så mycket. Det var skönt, då var det bara vinden att tampas med. Från och med Kvalholmen och resterande dag skyddade alla öar också mot större vågor. Den norra delen av Vega har mycket småöar som gör paddlingen händelserik. Det var lågvatten på eftermiddagen när jag paddlade i det området, vilket gjorde det trixigt, vid högvatten kunde man säkerligen paddla igenom sund och annat vilket inte var möjligt nu, så det var lite spännande att se vart man kunde ta sig igenom och inte. Jag fikade i närheten av byn Kjerköya. Sen slog jag läger på Risöya.
På fredagen var det dags för överfart igen! Jag rundade norra delen av Igeröya och kom till Färjeplatsen vid Nausthaugen. En färja låg inne och jag kände lite på strömmarna som färjans motorer gjorde och styrde mot fyren Borgskjer. Därifrån paddlade jag mot Ylvingen via Småvaer. Nu blåste det en sydvästlig vind, så motvinden följde med hela tiden, det var härliga vågor innan jag nådde Ylvingen. På grund av vinden så valde jag att paddla på Ylvingens västra sida, hittade ett väldigt fint fikaställe i närheten av Harmmyra. Från Ylvingens södra udde gjorde jag en passage på 6 km mot Utröya. Jag slog läger söder om kobbhovudet. Den kvällen var det strålande sol och ingen vind. Jag badade två gånger för att svalka mig.
Lördagen var sista dagen, jag hade lite mindre en 1 mil tillbaks till Brönnöysund. Det var spännande att paddla själv en vecka. Jag var lite nyfiken på hur det skulle vara just att vara själv, men det gick bra, även om det hade varit trevligt med sällskap också!
Man undrar alltid hur man ska få i all packning före en tur. Men det gick bra. Det kan också vara lite knepigt att få ner kajaken från en flytbrygga, men jag fick hjälp av några trevliga och nyfikna holländare som hade seglat upp hit från Nederländerna. Torghatten ligger en bit söder om Brönnöysund, så jag paddlade åt det hållet i ca en timme, det var motvind och jag började bli hungrig så det var nog dags att hitta en lägerplats. Jag hittade en fin plats med hyfsat lä på ormöya. Det var en solig och fin kväll, när jag kommit lite i ordning slog jag på mobilen och har fått sms och meddelanden på röstbrevlådan om att det brunnit hemma i Ö-sund på slakteriet där jag har min kajakverkstad. Anders som jag delar lokalen med har lyckats ta ut de viktigaste sakerna (Kajakerna och elverktygen), lite senare på kvällen får jag besked om att Måns tagit kajakerna till hans hus i Lugnvik och att faran för den delen av byggnaden verkar vara över. Det var lite jobbigt att inte ha kontroll. Men det var ändå bra besked jag fick.
Nästa dag är det varmt men mulet, nästan ingen vind till att börja med. Molnen går högt, så jag ska nog få se torghatten i sin helhet den här gången. Jag paddlar vidare mellan Torgvikran och Hellöya. När jag passerar där är det högvatten, vilket är bra, för senast jag skulle passera här var det lågvatten och då fick vi bära över kajakerna. På kartan markeras såna här områden med prickar, och de är besvärliga att ta sig förbi vid lågvatten.
Färden fortsatte vidare norrut med en mindre överfart från Langnesodden mot Kirstiöya, Kvalöya, Småvaeret och Steinöyan, fortfarande utan vind, jag kom upp till Saura vi Storsjöysundet började känna lite vind i ryggen, planen var att slå läger någonstans på ön Torgnes så att det skulle så nära för överfarten till Vega dagen därpå. På södra delen av Torgnes har man skydd av öarna Bolvaeret som ligger väster om Torgnes, men från och med fyren vid Trollholmen så är det mycket öppet vatten västerifrån. När jag hade kommit så långt upp tilltog vinden från sydväst och jag fick känna på lite vågor. Tyvärr kan man inte ta foton från kameran när det är vågor, eftersom man har fullt upp med att paddla. Det var med skräckblandad förtjusning som jag paddlade längs klipporna norrut för att hitta en lämplig lägerplats. Bilden nedanför ger en bra uppfattning om hur terrängen ser ut vid Torgnes, även om vågorna.
På kvällarna kollade jag upp morgondagens väder med mobilen. Morgondagens väder skulle bjuda på vind från nordväst/nordöst. På förmiddagen skulle vinden vara runt 4-5 m/s, på eftermiddan skulle vinden öka succesivt. Jag bestämde mig för att försöka komma iväg hyfsat tidigt eftersom det skulle blåsa mindre då och för att det var nu jag skulle göra den lite längre överfarten. Jag paddlade ut till de yttersta skären Vardholman för att gå ut och känna hur vågorna var. De var ganska höga, jag prövade lite till, kände att det här är inte några problem, dessutom gillar jag vågor, speciellt när de är så långa och fina som här i havet. Storsjöns korta vågor är mycket tuffare. Innan hade jag siktat in mig på de närmaste skären på andra sidan, Nevsholman, ca 6 km bort. Det tog en dryg timme att ta sig dit. Det var inte mycket till lä där, men jag kunde hålla kajaken stilla genom att ligga på tång, jag tog en fika i kajaken och fortsatte.Vinden tilltog, men skyddet från Vega höll nere vågstorleken. När jag närmade mig land vände jag kajaken och paddlade söderut, det var skönt att få skjuts av vinden efter den långa överfarten. Jag kom till Vegas sydöstra udde och paddlade västerut, passerade Åkvika och började leta lägerplats, vilket var ganska svårt. Till slut hittade jag en vid Vikasjöen, ganska nära bebyggelse. Det hade regnat ett tag, och jag var blöt om händerna efter överfarten, de var vita och som skrynkliga som russin. Det tar många timmar för såna händer att bli torra, det är något med saltvattnet. Regnet fortsatte stora delar av natten.
Onsdagen tog jag det ganska lugnt, tog lite sovmorgon och slog läger ganska tidigt för att vila lite. Lagom till att jag skulle ge mig iväg slutade regnet. Jag torkade av tältet, så det var nästan torrt när jag packade ihop det. Det här med hög och lågvatten är väldigt intressant. Stränderna ändrar karaktär väldigt beroende på vattenståndet. När jag paddlade in här dan innan var det högvatten, nu fick man bära ner grejerna långt ner, tången är väldigt bra när man ska skjuta ner kajaken i vattnet, den skyddar kajaken från klipporna och är hal så det går bra att skjuta ner en fulllastad kajak på det viset.
Jag paddlade på Vegas södra sida och rundade den sydvästra udden, det fanns några fina lägervikar aldeles norr om udden, där fanns även bäckar med färskvatten. Det blåste fortfarande norrifrån, ganska kraftigt, så det passade bra att slå läger tidigt då det skulle vara ganska långt till nästa möjliga lägerplats.
De regniga kvällarna höll jag mig i tältet och läste eller skötte om packningen. De kvällarna som det var uppehåll gick jag på lite upptäcksfärder för att se mig omkring och röra på benen också. Denna kvällen gick jag upp på en liten kulle på en udde för att få lite utsikt, ibland finns det förstås små saker att upptäcka oxå. Tyvärr är jag kass på floran, men vackert är det.
Från kullen hade jag fin utsikt över nästa vik och ön Söla!
Det är tur att det går bra att laga mat i tältet! Här skiner solen in fint, men det blåste kallt ute!
På torsdagen var det dags att paddla norrut och senare österut. Det var klart och fint väder, men fortfarande vind från norr, så det skulle bli en dag med motvind. Från början var det ganska stora vågor, men jag tror att ön Söla gav en del skydd så att vågorna inte kunde växa så mycket. Det var skönt, då var det bara vinden att tampas med. Från och med Kvalholmen och resterande dag skyddade alla öar också mot större vågor. Den norra delen av Vega har mycket småöar som gör paddlingen händelserik. Det var lågvatten på eftermiddagen när jag paddlade i det området, vilket gjorde det trixigt, vid högvatten kunde man säkerligen paddla igenom sund och annat vilket inte var möjligt nu, så det var lite spännande att se vart man kunde ta sig igenom och inte. Jag fikade i närheten av byn Kjerköya. Sen slog jag läger på Risöya.
På fredagen var det dags för överfart igen! Jag rundade norra delen av Igeröya och kom till Färjeplatsen vid Nausthaugen. En färja låg inne och jag kände lite på strömmarna som färjans motorer gjorde och styrde mot fyren Borgskjer. Därifrån paddlade jag mot Ylvingen via Småvaer. Nu blåste det en sydvästlig vind, så motvinden följde med hela tiden, det var härliga vågor innan jag nådde Ylvingen. På grund av vinden så valde jag att paddla på Ylvingens västra sida, hittade ett väldigt fint fikaställe i närheten av Harmmyra. Från Ylvingens södra udde gjorde jag en passage på 6 km mot Utröya. Jag slog läger söder om kobbhovudet. Den kvällen var det strålande sol och ingen vind. Jag badade två gånger för att svalka mig.
Lördagen var sista dagen, jag hade lite mindre en 1 mil tillbaks till Brönnöysund. Det var spännande att paddla själv en vecka. Jag var lite nyfiken på hur det skulle vara just att vara själv, men det gick bra, även om det hade varit trevligt med sällskap också!
söndag 4 juli 2010
Armbågsroll eller gevärsroll!
När man väl lärt sig standardrollen, så finns det en uppsjö av andra rollar att öva på. Armbågsrollen är förvånansvärt enkel, tryck bara paddeln stadigt mot armbågen!
fredag 2 juli 2010
Näkten!
Igår fick jag ett kul telefonsamtal! Bosse ringer vid halv fem på eftermiddan och undrar om jag vill hänga på till sjön Näkten, han behöver reka, leta lägerplatser för grupper på upp till fjorton pers. Förslaget var att dra iväg samma kväll och sova över för att se sig omkring nästa dag. Det låter kul och jag har inget för mig. Bosse driver tillsammans med Erik guideföretaget Drumlin (se länksamlingen). Deras ide om Näkten är att ta ut grupper med kanadensare, men det går fortare att reka med kajaker.
Vi kör till ladansnäset och hittar en perfekt brygga att packa i kajakerna. Det är första gången Bosse använder sin kajak till övernattning, men han verkar få plats med prylarna, hans kajak är inte direkt den största. Vi paddlar norrut ca 3 km och slår läger på den större ön av "muggarna". Det är en mycket fin kväll, det känns skönt att vara ute igen.
Nästa dag är det nästan för fint för att vara sant. Vindstilla och sol. Har dock inte sovit så mycket trots en platt och mjuk sovplats. Vi käkar frukost i lugn och ro, packar ihop prylarna och tittar lite på dagens tur. Vi bestämmer oss för att paddla österut för att kika på omgivningarna runt lerön. Den har många vikar och uddar, men inte så bra lägerplatser. Vi rundar Lerön och paddlar via Bräntholmen västerut mot Krokön.
Näkten är känd för att vara en grund sjö. Arkipelagen i mitten av sjön är verkligen speciell. Vattnet är klart, så det är lätt att se hur det ser ut under vattnet. Ibland kommer stora stenblock som verkar "utslängda" lite här och var, så det gäller verkligen att se upp så att man inte paddlar in i ett block som ligger för grunt.
Vi rundar Sauön och paddlar i en trång passage mellan fastlandet och Krokön. Klockan är nu 11:40. Bosse föreslår att vi kollar in Överön som ligger ca 2,5 km söderut, vi ser ganska snart att överön inte har några lämpliga lägerplatser, däremot ser vi hur fina klippor det finns på andra sidan sjön, det är bara 1 km överfart så vi bestämmer oss för att göra lunch där. De här klipporna ligger i närheten av Korvågstjärnen.
Det var en fin rastplats med utsikt över sjön och oviksfjällen! Man blev tom lite sugen på att bada! Efter lunchen paddlar vi mot startplatsen och kikar in i Djupsundet. Det är tur att man har kompisar som vill komma ut och paddla!
Vi kör till ladansnäset och hittar en perfekt brygga att packa i kajakerna. Det är första gången Bosse använder sin kajak till övernattning, men han verkar få plats med prylarna, hans kajak är inte direkt den största. Vi paddlar norrut ca 3 km och slår läger på den större ön av "muggarna". Det är en mycket fin kväll, det känns skönt att vara ute igen.
Nästa dag är det nästan för fint för att vara sant. Vindstilla och sol. Har dock inte sovit så mycket trots en platt och mjuk sovplats. Vi käkar frukost i lugn och ro, packar ihop prylarna och tittar lite på dagens tur. Vi bestämmer oss för att paddla österut för att kika på omgivningarna runt lerön. Den har många vikar och uddar, men inte så bra lägerplatser. Vi rundar Lerön och paddlar via Bräntholmen västerut mot Krokön.
Näkten är känd för att vara en grund sjö. Arkipelagen i mitten av sjön är verkligen speciell. Vattnet är klart, så det är lätt att se hur det ser ut under vattnet. Ibland kommer stora stenblock som verkar "utslängda" lite här och var, så det gäller verkligen att se upp så att man inte paddlar in i ett block som ligger för grunt.
Vi rundar Sauön och paddlar i en trång passage mellan fastlandet och Krokön. Klockan är nu 11:40. Bosse föreslår att vi kollar in Överön som ligger ca 2,5 km söderut, vi ser ganska snart att överön inte har några lämpliga lägerplatser, däremot ser vi hur fina klippor det finns på andra sidan sjön, det är bara 1 km överfart så vi bestämmer oss för att göra lunch där. De här klipporna ligger i närheten av Korvågstjärnen.
Det var en fin rastplats med utsikt över sjön och oviksfjällen! Man blev tom lite sugen på att bada! Efter lunchen paddlar vi mot startplatsen och kikar in i Djupsundet. Det är tur att man har kompisar som vill komma ut och paddla!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)